Det har väl inte undgått någon att det är kris i Europa, finanskris, och Spanien har det inte så lätt nu, spanjorerna får dra in på mycket och jobb läggs ner, försvinner, man blir arbetslös.
När man flanerar på strandpromenaden märker man inte av någon kris, de barer och restauranger som har öppet har hela tiden gäster. Folket som bor här trotsar krisen, vuxna och ungdomar går ut, man tar lite Tapas och sitt vin eller cocacola och har livliga konversationer om arbetslösheten och priserna som stiger, momsen som har gått upp.
Det som är så skönt med spanjorerna är att de ger inte upp, de har en go inställning att det ska ordna sig. När en bar har fått stänga på grund av krisen är det snart någon annan som öppnar något där.
Visst, en del blir av med sina hus och lägenheter, väldigt tragiskt, varje dag på nyheterna ser man inslag om beslagtagna hus, då blir man ledsen. Grannarna stöttar och tröstar de som blir utslängda, och allmänheten blir upprörd.
Då växer solidariteten. Den fattige som går med en burk i handen får en slant av den som inte är riktigt lika fattig, mattält kommer upp, folk lämnar bidrag i form av mat, bröd, olja, ris, mjöl och voluntärer jobbar med att dela ut till behövande och det gäller alla som behöver, det frågas inte om du har jobb eller är uteliggare, den som kommer får hjälp. Jag berörs mycket av denna sociala solidaritet.
Det sägs att vi är på rätt väg, låt oss hoppas att dom har rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar