Kyrkan och vinet

Jag var i kyrkan i går, säsongen började med en mingelkväll med tapas och vin ,öl eller vatten/läsk. Jag upphör inte att förundras över detta att vi får vin till maten i kyrkan.

Första gången jag var med om detta var i Holland, Volendam, då jag tillsammans med 19 andra från BOA, (Brandoffrens anhöriga) var ditbjudna av kommunen där för att möta och stödja anhöriga och överlevande från en snarlik discoteksbrand som den i göteborg 1998. Denna branden var år  2000, milleniet, och det var 14 som dog och väldigt många som blev skadade. Så likt, dansen var på andra våningen, galler för fönstren, smal trappa ned, men tack och lov skördade den branden inte så många dödsoffer.  Vi kom dit i början på november, vi var nervösa, hur ska detta gå, är vi mogna att stötta?
Samtidigt kände vi oss hedrade över att få vara där, att vår närvaro var önskvärd.

Vi anhöriga mötte holländska anhöriga, ungdomarna som var med träffade de holländska ungdomarna som överlevt.

Det var där, på församlingshemmet med en underbar präst och hans assistent  som jag fick vara med om att vinet kunde flöda! Vi blev bjudna på så god mat, vin till den som ville eller öl/vatten och det lättade ju upp stämningen så vår nervositet dämpades. De holländska anhöriga var också nervösa att träffa oss men det föll så väl ut då vi bytte erfarenheter med varandra att vi träffades en kväll till!

Jag kommer aldrig att glömma dessa dagar, så fina var de och jag känner en sån tacksamhet mot kyrkan att vi fick den möjligheten med dess hjälp.

Därför tycker jag att kyrkan är viktig, fyller en stor roll i våra liv fast vi inte alltid tänker på det.
Jag vill vara medlem i kyrkan här i Fuengirola, inte för att jag är så religiös, (får man erkänna det) men mer för att jag vet att den behövs, fyller en funktion.

Jag hoppas på mer mingelkvällar och samvaro, med eller utan vin men det är festligt att den drycken känns så naturlig här.